Just nu pågår ett av de största projekten i modern tid i Kalmar. Att samla Linné universitetet på ett och samma ställe på Universitetskajen. Ett universitet mitt i staden som blir en mötesplats för nya idéer och ny kunskap.

Tillsammans med Kalmar kommun, Linnéuniversitetet, P&E Fastighetspartner och Skanska har vi på Alarmstreet Kommunikation beslutat oss för att dokumentera byggnationen och områdets utveckling.

LÄS KAJEN HÄR:

NO1 2017

NO2 2018

Just nu pågår ett av de största projekten i modern tid i Kalmar. Att samla Linn  é universitetet på ett och samma ställe på Universitetskajen. Ett universitet mitt i staden som blir en mötesplats för nya idéer och ny kunskap.

Tillsammans med Kalmar kommun, Linnéuniversitetet, P&E Fastighetspartner och Skanska har vi på Alarmstreet Kommunikation beslutat oss för att dokumentera byggnationen och områdets utveckling.

SVERIGES MODERNASTE

SCENKONSTHUS

Efter flera års renovering är Byteaterns lokaler äntligen klara. De kan nu stoltsera med Sveriges modernaste scenkonsthus – och möjlighet att ta emot dubbelt så många besökare.

Byteatern Kalmar Länsteater har hållit till på Barlastholmen sedan 1982. Platsen har tidigare känts lite ”off” men har nu hamnat mitt i händelsernas centrum. Faktum är att Linnéuniversitets nya lokaler har varit avgörande för att teatern skulle storsatsa just här.

–Vi var på väg att flytta härifrån, men när det blev klart att Linnéuniversitetet skulle flytta hit blev platsen helt plötsligt intressant. Jag tror att vi kommer gynnas mycket av Linnéuniversitetet men jag tror också att de kommer gynnas av att det finns en kulturell mötesplats mitt i universitetsområdet, säger Mia Carlsson som är verkställande teaterchef.

Renoveringen har pågått i flera år och är äntligen klar. Byteatern kan nu stoltsera med Sveriges modernaste scenkonsthus, något som bland annat innefattar lokaler på närmre 4000 kvadratmeter, flera stora scener och den absolut senaste tekniken. De är bland annat först i Skandinavien med att installera Soundscape samma ljudsystem som bland annat används i Sydney Opera House och Royal Albert Hall.

–Scenerna är uppbyggda som så kallade ”blackboxar”, en speciell typ av scenrum som innebär mer flexibilitet, bland annat när det gäller publikplacering. Den stora blackboxen tar nästan 200 personer i publik, dubbelt så många som vår förra stora scen gjorde, säger Daniel Rylander, konstnärlig teaterchef.

 

Förutom att det blir en extraordinär upplevelse för publiken har de nya lokalerna gjort arbetsmiljön bättre för alla som jobbar på teatern. Tillgängligheten har varit a och o, och det har bland annat byggts flera nya ytor för snickeri, montering och kostym.

–Innan hade vi snickeri på våning två och scen på våning tre vilket gjorde att det blev mycket bärande i trappor. Nu kan vi bygga dekorer och rulla ut på scen direkt. Vi har även Kalmars största hiss som gör att vi kan förflytta scenografi till Lilla scen på våning tre, säger Mia Carlsson.

Den 7 september hade Byteatern invigning med föreställningen ”Förvandlingar”. Nästa stora höjdpunkt blir ”Hamlet” som har premiär den 16 november och sedan spelas året ut.

–Det känns fantastiskt kul att vi äntligen är klara och det är roligt att kommunen och regionen satsar så mycket på scenkonst och kultur. Nu ser vi fram emot att möta publiken, säger Daniel Rylander.

TEXT: EMILIA THOR
FoTo: JOACHIM GRUSELL

HUS FORMA

Snart drar en ny termin igång på Linnéuniversitetet och för många betyder det nya lokaler på universitetskajen. Vi har pratat med studenten Vanessa Olsson och lektorn Susanne Sandberg som kommer hålla till i hus Forma.  



VANESSA OLSSON ÄR PRAKTISKT TAGET UPPVUXEN I TURISTBRANSCHEN OCH KÄNDE ATT HON VILLE GÅ I PAPPAS FOTSPÅR. HON HOPPAS ATT TURISMPROGRAMMET SKA LEDA HENNE UTOMLANDS - KANSKE TILL DUBAI ELLER USA.

VAD STUDERAR DU FÖR NÅGONTING?
–Jag går Turismprogrammet och nu till hösten börjar jag andra året. Till våren 2020 kommer jag förhoppningsvis åka till San Francisco för ett halvårs utbytesstudier där.

HUR HAMNADE DU PÅ LINNÈUNIVERSITETET?
–Det var nog en slump. Jag började plugga direkt efter gymnasiet och gick in på Linnéuniversitetets hemsida för att kolla vad de hade för utbildningar. Jag kände att Turismprogrammet skulle passa mig då jag gillar att resa och är uppvuxen inom turistbranschen. Jag har jobbat på Ekerum i fem år och min pappa har alltid varit i branschen, så kände att jag ville fortsätta i det spåret. Jag bor på Öland så kände att jag gärna ville plugga i Kalmar. Och eftersom det finns bra utbildningar på LNU såg jag ingen anledning att flytta.


VAD HAR DU FÖR FRAMTIDSPLANER?
–Turismprogrammet är väldigt brett så jag kommer ha stora valmöjligheter när jag är klar. Men förhoppningsvis kommer jag kommer jag jobba inom hotellbranschen. Jag skulle vilja arbeta utomlands då jag gillar varmare klimat och känner att turism är större utomlands. Det som lockar mest just nu är Dubai och USA.

VANESSA OLSSON

ÅLDER: 19 år, fyller 20 i DECEMBER.
KOMMER FRÅN: GLÖMMINGE PÅ ÖLAND.
UTBILDNING:TURISMPROGRAMMET.
FRITIDSINTRESSEN: HÄSTAR, TÄVLAR I HÄSTHOPPNING.

HUR KÄNNS DET ATT FLYTTA IN I NYA LOKALER?
–Det känns jättekul. Det blir en nystart för alla studenter och jag tror man kommer få mer motivation att studera när man flyttar in i nya, fräscha lokaler. Jag tror även att man kommer vilja stanna kvar och plugga istället för att åka hem. Det enda negativa skulle isåfall vara parkeringen. Eftersom jag bor på Öland måste jag ta bilen och det är inte så kul för en student att behöva betala parkeringsavgift. Detta var mycket smidigare på Kalmar Nyckel där vi var innan.

VAD TROR DU ATT LINNÈUNIVERSITETET HAR FÖR BETYDELSE FÖR KALMAR?
–Det nya universitetet kommer nog innebära att fler studenter vill flytta hit. Innan man börjar plugga kollar man ju runt en massa och jag tror att många kommer lockas av det fina läget nere vid hamnen. Sen tror jag det är ett mervärde för staden att ha ett så fint universitet. Jag tror inte så många har koll på hur stort det är, men nu när allting samlas på ett och samma ställe så tror jag man kommer få en bättre bild av det.



SUSANNE SANDBERG ÄR HÄSTTJEJEN FRÅN ÖLAND SOM IDAG ARBETAR SOM LEKTOR. HON HAR SIN BAS PÅ LINNÈUNIVERSITETET I KALMAR MEN RESER VÄRLDEN RUNT FÖR ATT FORSKA PÅ ÄMNET INTERNATIONELLA AFFÄRER OCH MARKNADSFÖRING. FRÅN HÖSTEN UTGÅR HON FRÅN HUS FORMA.

VAD HAR DU FÖR ROLL PÅ LINNÉUNIVERSITETET?
–Jag är lektor på ekonomihögskolan och mitt forskningsområde handlar om internationella affärer och internationell marknadsföring. Jag håller även kurser som är relaterade till min forskning, är utbildningskoordinator på vår kunskapsplattform Global Mind samt ansvarig för ledning och utveckling av kandidatprogrammet Internationella Affärer och masterprogrammet International Business Strategy. Tillsammans med kollegor har jag omformat de båda programmen så till hösten drar vi igång ett helt engelskspråkigt kandidatprogram som heter International Business Programme, samtidigt som vi tar in andra årskullen på den nu tvååriga mastern.

BERÄTTA OM DIN FORSKNING!
–Min doktorsavhandling handlade om internationaliseringsprocesser inom små och medelstora företag på tillväxtmarknader. Jag tittade bland annat på svenska företag som etablerat sig i Baltikum, Polen, Ryssland och Kina. Men även på kinesiska företag som var i en uppstartsfas av sin internationalisering, kinesiska handelsplattformar i Kina och Europa samt ledarskap hos svenska företagsledare etablerade i Kina. Därefter har jag även publicerat forskning om småföretags utträde från tillväxtmarknader och hur immigranter som kommit till Sverige startar upp företag och bygger upp det med kopplingar till sitt ursprungsland.

VARIFRÅN KOMMER INTRESSET FÖR JUST DESSA ÄMNEN?
–På gymnasiet läste jag samhälle och kände att marknadsföring var det som intresserade mig mest. Sen efter att jag hade läst klart marknadsföringsprogrammet på högskolan så hoppade jag på en magister i internationell marknadsföring och fick därefter erbjudandet att fortsätta som projektassistent och sedan doktorand. Jag tycker den internationella vinklingen är kul och gillar att resa. Jag reste inte så mycket när jag var yngre så jag har nog alltid haft en längtan efter det. Det brukar bli 2-3 konferenser runt om i världen per år och jag har även varit på lärarutbyte i Australien och på Nya Zeeland.

HUR KÄNNS DET ATT FLYTTA IN I NYA LOKALER?
–Jättespännande. Från början var förslaget att det skulle vara öppet kontorslandskap, men vi kollegor var överens om att vi föredrar egna kontor vilket vi nu får. Lokalerna är väldigt fräscha. Flytten blir en nystart och jag gillar att alla samlas på samma ställe. Det ska bli väldigt roligt att välkomna studenterna till våra nya lokaler i höst.


VAD TROR DU ATT LINNÉUNIVERSITETET HAR FÖR BETYDELSE FÖR KALMAR?
–Det betyder väldigt mycket. Linnéuniversitetet sätter Kalmar på kartan och bidrar till att många flyttar hit, både studenter och personal. LNU ska vara det internationella universitetet och jag har kollegor från bland annat UK, Ghana, Portugal, Mexiko, Turkiet och Danmark. Det samlade universitetet i hamnen kommer medföra mycket liv och rörelse och ökad stadsintegration, samtidigt som det bidrar till att öka attraktiviteten utifrån.

SUSANNE SANDBERG

ÅLDER: 42 år.
KOMMER FRÅN: ÖLAND.
TITEL: LEKTOR.
FRITIDSINTRESSEN: RIDA UT I SKOGEN MED HÄSTEN, LÄSA/SE DECKARE, UMGÅS MED VÄNNER OCH FAMILJ, TRÄNA OCH RESA.

NYTT PROJEKT FÖR
HÅLLBARA RESOR

I

Projektet ”Hållbara resval Kalmar Linnéuniversitetet” är ett samarbete mellan Kalmar kommun och Linnéuniversitetet. Med hjälp av information, aktiviteter och så kallad ”nudging” ska man öka antalet hållbara resor till och från stadskärnan och universitetets nya lokaler.

”Hållbara resval Kalmar Linnéuniversitetet” pågår mellan 2019-2021 och har en budget på 8,3 miljoner kronor. Det är ett projekt med medfinansiering från Regionala utvecklingsfonden och Region Kalmar län. Målsättningen är att öka andelen hållbara resor med 30 procent under projekttiden, det vill säga att de ska ske till fots, med cykel eller kollektivtrafik.

–En stor del av arbetet handlar om att förändra människors attityder och beteende och för att göra det kommer vi satsa mycket på kommunikation, olika aktiviteter och kampanjer. Just nu är vi inne i en planeringsfas men under 2020 beräknar vi kunna gå ut med aktiviteterna, säger Lisa Dahlström som är projektledare på Kalmar kommun.

Man kommer även använda sig av så kallad ”nudging”. Ett begrepp som Åsa Wågman, projektledare på Linnéuniversitetet, beskriver som att knuffa människor i rätt riktning.

–Det finns bland annat ett exempel från Köpenhamn där man ritade små gröna fotspår fram till soptunnorna. Detta gjorde det helt enkelt roligare att slänga skräp och nedskräpningen i staden minskade, säger Åsa Wågman.

Ett annat exempel är de ekologiska bananerna i matbutikerna. Det började med att man började fronta de ekologiska bananerna och la de ”vanliga” bananerna en bit bort. Till slut blev det naturligt för alla att köpa ekologiska bananer och de andra kunde fasas ut.

–Det ska helt enkelt vara naturligt att göra ett hållbart val. Om man tittar på reseplaneraren i telefonen så visar den ofta bilväg som första förslag. Om man istället skulle visa cykelväg som förstaval skulle det kännas mer naturligt att gå eller cykla, säger Lisa Dahlström.

Det handlar också om att man måste anpassa cykelvägar och kollektivtrafik för att göra det så smidigt som möjligt att välja ett hållbart alternativ. Något som Kalmar kommun ständigt arbetar med. För ett tag sedan genomfördes en studie för att ta reda på var studenterna bor och hur de rör sig i cykelvägnätet. I Kalmar bor studenterna väldigt utspritt men en väg som är viktig är Norra vägen. Därför har man redan nu vidtagit flera åtgärder just här samt på det parallella nord-sydliga stråket ”Bergabanan”. Och fler åtgärder är på gång.

–Längs Norra vägen har det införts något som kallas signalprioritering. I alla korsningar har trafiksignalerna byggts om och programmerats om. När en buss närmar sig kommunicerar den automatiskt med trafiksignalen och ges ökad prioritet. Det ger bättre förutsättningar för busstrafiken att kunna hålla tidtabellen, säger Thomas Eidrup som är cykelstrateg på Kalmar kommun.

Man inför nu även cykeldetektering på samma sträcka. Mikrovågsdetektorer på trafikljusen känner av när det kommer en cykel och du slipper åka fram och trycka på knappen. Det gäller när du cyklar längs med Norra vägen. Ska du korsa över densamma måste du fortfarande trycka på knappen. Längs Norra vägen har man även breddat cykelbanan på flera ställen och det planerar man att göra på fler ställen runt om i staden.

– Vi behöver forma ett cykelvägnät 2.0 och som bättre möter dagens och morgondagens behov. Många av de befintliga cykelvägarna är byggda efter dåtidens standard så därför måste vi på vissa sträckor höja standarden. Det handlar dels om att öka framkomligheten för cykel- och gångtrafik men också om att ytterligare förbättra trafiksäkerheten, säger Thomas Eidrup.

Vid nya universitetskajen har man också vidtagit flera åtgärder för att främja hållbara resval. Bland annat har man infört en helt ny busshållplats precis utanför universitetet. Man har även skapat ”Pedalstråket” - en väg som ska göra det enklare att ta sig till och från universitetskajen till fots eller med cykel. Det finns flera cykelställ på området och 2020 beräknas det nya cykelgaraget stå klart. Här kommer finnas tvåvåningsställ med plats för cirka 1000 cyklar, en cykelpump och skåp att låsa in hjälmar i med mera.

–Hållbara resor har inte bara med miljön att göra, utan även den enskilde personen. Det är bra för alla att röra på sig mer. Sen kommer det såklart bli en utmaning att få folk att bryta sina vanor, men jag är övertygad om att vi kommer lyckas, säger Åsa Wågman.

THOMAS EIDRUP, ÅSA WÅGMAN OCH
LISA DAHLSTRÖM.
FOTO: MÅRTEN EKBLAD.

SOLCELLERNA
PÅ HUS RADIX

Intervju med Niclas Höckerfelt på Elia, som har installerat solcellerna på hus Radix. Anläggningen är på 80 kW vilket motsvarar ungefär 20% av den totala energiförbrukningen hos byggnaderna på den västra delen av universitetet. Man har även använt solenergin till att driva bygget - något som är unikt i sitt slag.

RUNDVANDRING VÅREN 2019

I

De första studenterna har flyttat in och personalen har börjat bo in sig.
Vi tog en rundtur i Radix och Vita, en dag under den tidiga våren.

Christel Olsson, Helena Meldré och Anna-Stina Örnerstig har jobbat med nya Linnéuniversitetet sedan start. En riktig supertrio som har koll på allt från hur lokalerna ska vara placerade till vilken färg det ska vara på stolarna.  

I

SUPERTRION

Vi träffas på Projektkontoret som inrättades i samband med att det blev klart att Linnéuniversitetet skulle flytta till nya lokaler nere vid gästhamnen. Christel, Helena och Anna-Stina hade tidigare andra roller på Linnéuniversitet, men arbetar nu på heltid med detta projekt. Deras arbete innefattar allt från att planera lokaler till att se till att det finns rätt solskydd och att tillgängligheten fungerar som den ska. Ofta arbetar de tillsammans, som en trio.

–Vår roll är att se till att det som byggs motsvarar det verksamheten vill ha. Man skulle kunna säga att vi blir en brygga mellan de olika parterna, säger Christel.

Just nu håller de på att följa upp inflyttningen som ägde rum vid årsskiftet. Är det något som inte fungerar, behövs det kompletteras med stolar eller annan utrustning? De planerar även, tillsammans med många andra involverade, för flytten som kommer ske till sommaren då ytterligare studenter och personal ska flytta in i de nya lokalerna.

–Det har varit väldigt roligt att få vara med under hela processen. Från planerna som var väldigt platta, till att se hur allt byggs upp. Det är också roligt att se studenter och personal komma på plats, och se hur de använder miljöerna, säger Helena.

–Det ska också bli kul att se vilka effekter de nya lokalerna ger. Kommer det att generera fler möten mellan olika verksamheter, lärare och forskare? Det kommer dock ta ett tag innan vi kan se detta, säger Christel.  

På frågan om de har någon favoritplats i nya Linnéuniversitetet är alla tre överens: Studietorget inne i hus Radix.

– Träden, de gula möblerna och det fantastiska ljuset. Det är en riktig wow-känsla när man kommer in dit. Jag kommer ihåg första gången jag var inne i hus Radix. Det hade precis släppts på studenter och man kunde höra dem säga ”Fy fan vad fräscht det var här”. Då blir man lite stolt, säger Anna-Stina.

Trion stormtrivs med att jobba ihop, och även om de har olika personligheter är de ganska lika. Alla tre drivs av utmaningar och att hela tiden lära sig nya saker.

–Nu är det ju några år kvar, men det är en viss sorg att projektet kommer ta slut. Det har varit så kul att jobba med detta och något man bara kommer vara med om en gång i livet, säger Anna-Stina.

TRION OM...

...CHRISTEL: ”Hon är den som driver på mest och ligger alltid veckan före oss andra. Men så är hon också huvudprojektledare”.

...ANNA-STINA: ”Ordningsam och bra på att komma ihåg saker. Väldigt mån om att saker ska bli bra”.

...HELENA: ”Väldigt lugn, cool och den som säger att det löser sig. Är också en tidsoptimist”.

I januari 2019 var det dags att flytta det stora 1700-talsvrak som grävts fram och som undersökts av arkeologer i flera månader.

I

VRAKET

FoTo: JOACHIM GRUSELL

Den 10:e december invigdes Pedalstråket – den väg som ska göra det enklare för alla att ta sig till och från universitetskajen. Till tonerna av plingande ringklockor och Bicycle Beats saxofoner gick en cykelparad från Larmtorget, via Skeppsbrogatan och slutligen in på Pedalstråket.

I

PEDALSTRÅKET

Först i paraden syntes Linnéuniversitetets huvudprojektledare Christel Olsson som trampade en gul trehjuling. Tillsammans med kommundirektör Anette Andersson invigde hon sedan det nya cykelstråket genom att symboliskt låsa upp två cykellås.

–När vårterminen drar igång 2019 har 70% av alla flyttat in i de nya lokalerna. Därför är det viktigt att vi har en hållbar och säker infrastruktur. Pedalstråket är en del av detta och jag ser fram emot att det fylls med liv och rörelse, sa Christel Olsson under sitt invigningstal.

Förutom att Pedalstråket är en smidig och säker väg finns här gott om cykelparkeringar. I dagsläget finns här ett hundratal cykelställ och när hela projektet är klart kommer det finnas plats för cirka 3000 cyklister. Det kommer bland annat byggas ett garage med 1335 stycken cykelparkeringar.

FoTo: MÅRTEN EKBLAD

ARBETET FORTSÄTTER
MEDAN VI SAKTA GLIDER ÖVER I SOMMAR

Inflyttning närmar sig för Vita, Radix och Magna.
Fotograf Joachim Grusell fångade några stunder i maj.

I

Emma Andersson arbetar för Kalmar kommun med den yttre miljön
kring Linnéuniversitetet på Kajen. Här berättar hon om sitt arbete.

I

EMMA ANDERSSON

Linnéuniversitet och Kajensommaren ur fågelperspektiv.

I

SOMMAR 2018

Intervju med Johan Leitet

I

HÖSTEN 2018

LINNÉUNIVERSITETET
VÄXER FRAM

I

Sakta men säkert tar det nya Linnéuniversitetet  form.
Just nu monteras en extraordinär trappa och många dörrar och glaspartier.
Häng med oss in!

DET NYA ‍‍LINNÉUNIVERSITETET
KOMMER ATT TA VÄRLDEN TILL KALMAR

SLIDESHOW

HUR HAMNADE DU PÅ LINNÉUNIVERSITETET?
– Jag arbetade med forskning kring hälsa i Boston och kom hit för att göra efterforskningar kring sjösjuka i ett projekt tillsammans med Sjöfartshögskolan. Projektet blev aldrig av, men jag blev kär på de två dagar jag var här och ett år senare bestämde jag mig för att flytta hit.  2014 började jag arbeta som forskningsassistent på Institutionen för biologi och miljö. Min forskningsgrupp leds av Cathrine Legrand. Vårt största projekt är Algoland. Ett omfattande projekt som kombinerar marinekologisk forskning med kompetens från industrin för att nå innovativa, hållbara lösningar som minskar utsläpp av koldioxid och närsalter– samtidigt som värdefulla produkter, i form av djurfoder och biobränslen produceras.

OCH NU SKA INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖ SNART FLYTTA!
– Ja!  Nu ska vi snart flytta in i våra nya lokaler på Univer-sitetskajen. Det ska bli fantastiskt och coolt. Jag kommer att  arbeta i ett kontor som vetter mot den gröna innegården. När jag såg legomodellen för första gången, förstod jag hur stort det här

kommer att bli. Det här kommer att förändra Kalmar. Människor från hela världen, med stor kunskap, kommer att samlas här. Mitt i all historia. Tänk bara det! Det här kommer att innebär fler affärer, fler restauranger, kulturellt nytänkande. Jag tror, att runt år 2020, kommer alla att vilja vara här.

VAD TÄNKER DU KRING DET SAMLADE UNIVERSITETET?
– Här kommer att byggas en liten stad mitt i staden, där det finns möjlighet att träffas. Där kommer teknologi, kultur och människor att mötas.

VAD TROR DU OM KALMAR 2028?
–När jag kom hit första gången 2009, var Kalmar en helt annan stad. Linnéuniversitetet var fortfarande Högskolan, Hansa city fanns inte, inte Ironman, inte all turism. Kalmar har på den här tiden blivit en plats man verkligen vill åka till. Så vad ska hända om ytterligare tio år… ja jag tror att relationen mellan universitetet och stan kommer att förändra allt. Det kommer att föra hit konserter, event, stora konferenser. Jag tror att det nya universitetet kommer att ta världen till Kalmar.

NAMN: CAROLINE LITTLEFIELD KARLSSON

ÅLDER: 33 ÅR.

FRÅN: BOSTON, USA.

YRKE: foRsKNiNgsAssisTENT

FILIP

KRANFÖRARE

BERÄTTA OM DITT JOBB
– Ja. Haha. Jag har flyttat saker från punkt a till punkt b från en höjd på runt 45 meter på Universitetskajen i ungefär 1.5 år. Kranen ser stor ut, men den är ganska låg faktiskt. Den högsta jag kört var 90 meter och användes vid en byggnation i anslutning till Mall of Scandinavia.

HUR SER EN ARBETSDAG UT FÖR DIG?
– Vi inleder alltid med ett morgonmöte där vi går igenom vad som ska hända under dagen. Efter morgonmötet går jag till kranen, det finns en hiss som går upp, men den får man inte åka om det blåser för mycket. Är det så klättrar jag. Första gången jag skulle göra det var hemsk. Den kranen var 80 meter. Då var jag inte kaxig, även om det är ganska skyddat inne i kranmasten. På vägen upp i kranen kollar jag så att allt ser rätt ut med säkerhetsanordningar och sådant. Väl uppe i hytten går jag igenom min säkerhetsrutin, det innebär bland annat att jag kontrollerar att lyftvajern ser bra ut, jag kollar oljenivåer och reglage. Efter det väntar jag på första lyftet.

HUR MÅNGA LYFT GÖR DU PÅ EN DAG?
– Det varierar. En gång hade jag två lyft på en hel vecka. Men det är ju väldigt ovanligt. På bygget här har det varit vinden som ställt till det om det inte blivit lyft. Kranarmen tar ju upp väldigt mycket vind, det påverkar naturligtvis förmågan att hålla stilla lasten.

TÄNKER DU ALDRIG ATT DU SKA VÄLTA?
– Näää.

DU HAR ETT ANSVARSFULLT JOBB, HUR UPPLEVER DU DET?
–Gör jag fel innebär det livsfara, jag kan också bli åtalad samtidigt som arbetet på en byggarbetsplats innebär mycket tidspress. Men det är viktigt att våga säga nej till fortsatt arbete om omständigheterna  något händer, även om pressen är stor. Det viktigt att tänka sig för hela tiden.  

GÅR MAN NER OCH ÄTER?
– Ja det gör man. Men kör man kran där man går på ackord, så kan det hända att man har med sig matlådan eller macka upp i hytten.
I riktigt höga kranar kan det finnas ett pentry, men det är ovanligt.

GÅR MAN NER OCH GÅR PÅ TOA?
– Ja det gör man absolut.

HUR STORT ÄR DET I HYTTEN?
– Kanske 2x3 meter ungefär. Där finns en förarfåtölj och plats för två personer att stå vid sidan.

LYSSNAR DU PÅ MUSIK OCH SÅNT?
– Inte ofta. Jag vill vara fokuserad på det jag gör. Ibland pratar jag i telefon.

BLIR DET INTE ENSAMT?
– Kanske lite. Det är kul att umgås med folk. Jag gillar att prata, men annars kommunicerar vi mycket med radio. Ibland är det riktigt roliga människor i andra änden, då är det kul!

GUNGAR DET NÄR DET BLÅSER?
– Inte i den här kranen. Den kan lyfta tungt och är låg, så det märks inte alls några rörelser av vinden. Men om det blåser mycket så kan det låta en del. Men om jag lyfter tungt och sedan firar loss, kan det hända att kranen slår tillbaka lite och gungar. Det kan kännas lite i magen.

HAR DU NÅGON BYGGDRÖM?
– Ja det var snack om att vi skulle vara med och bygga Tellus Tower i Stockholm, det hade varit roligt att få vara med som kranförare där.

VAD HAR DU I MATLÅDAN?
– Jag försöker äta sunt. Sallad och kyckling och liknande.

I

I dagarna har tornkranen på Universitetskajen
monterats ned. Under 1.5 år har kranförare Filip Juhlin varit
på hög höjd över bygget, för att vara behjälplig med lyft.
Här berättar han om sitt arbete på byggplatsen.

I

I

NAMN: FILIP JUHLIN

BOR: PÅ ÖLAND, I TVETA.

ÅLDER: 30 ÅR.

FAMILJ: SAMBO OCH EN DOTTER.

UPPGIFT PÅ UNIVERSITETSKAJEN: TORNKRANFÖRARE.

DECEMBERMÖRKER

I

LNU i kvällsskrud. Ett nytt lärosäte växer fram.
Här ser vi labbet och huset VITA
som ingår i den Östra delen av bygget.

Linda Camara är arkitekt och operativ chef på Tengbom.
Hon är dessutom ansvarig arkitekt för Linnéuniversitetets östra del.
Så här säger hon om nya Linnéuniversitetet.

I

LINDA CAMARA

Från huvudentrén i hus Vita följer ett huvudstråk. Stråket har varierad bredd och får dagsljus uppifrån. I stråket leder trappor till plan 2. Huvudstråket kantas på båda sidor av fasader, på ena sidan är väggen av tegel, likt utvändig fasad, på andra sidan finns akustikpanel av trä. Huvudstråkets förläggning medger en naturlig och direkt anslutning till hus Culmen.  Byggnadens namn, Vita – betyder liv, livet som utforskas och beforskas. Livet som värnas, hållbarhet och ett grönt universitet.

FoTo: JOACHIM GRUSELL

VISION SÖDRA
KVARNHOLMEN

Vision Södra Kvarnholmen är framtagen av fastighetsägarna kring gästhamnen ihop med Kalmar kommun. Tillsammans har man tagit fram visionsbilder över hur området vid gästhamnen ska växa och utvecklas på bästa sätt.

Bilderna ger en första vink över hur området skulle kunna se ut om några år – med lägenheter, hotell, restauranger och ett pulserande stadsliv. En plats där alla känner sig välkomna och där man kan ströva längs vattnet.  

–Det är viktigt att stadskärnan utvecklas och att det blir en bra och attraktiv plats. Samtidigt måste det göras med respekt för den gamla stadsbilden - vattnet, Kvarnholmen och slottet.

 

Alla fastighetsägare som verkar vid gästhamnen har varit måna om att utveckla området tillsammans och vi har fått fram en väldigt bra blandning på olika verksamheter, säger Björn Strimfors, på Kalmar kommun.

 

P&E FASTIGHETSPARTNER

Lägenheter i Baronen, ett gångstråk längs vattnet och en bro som länkar samman handeln med universitetet – P&E Fastighetspartner har storslagna planer för hur Södra kvarnholmen ska utvecklas.

P&E Fastighetspartner är en viktig aktör när det gäller Södra kvarnholmen. Inte nog med att de är byggherre för hela den västra delen av Linnéuniversitetet, de även förvaltar och är delägare i Baronen Köpcenter och jobbar ständigt med att utveckla handelsytorna där. Och när det gäller P&E:s framtidsvisioner handlar en stor del om att utveckla just Baronen. Man planerar bland annat att bygga ett 100-tal lägenheter ovanför det befintliga parkeringsdäcket i 3-5 våningar.  

–Det kommer bli attraktiva lägenheter på absolut bästa läge. Här har du närhet till både stad och kommunikationer såsom buss och järnväg. Man kommer också ha en fantastisk utsikt över Gästhamnen, slottet och Öland, säger Emil Jörnelid, projektledare på P&E Fastighetspartner.

I den västra delen av fastigheten, närmast stationsområdet och intill gästhamnen, vill P&E bygga en ”portalbyggnad” för att knyta samman stationen, universitetet och Baronen köpcenter. Den nya byggnaden kommer innehålla olika verksamheter, med handel på bottenplan.

–Vi vill att portalbyggnaden ska bli ett landmärke som fångar allas blickar, därför jobbar vi mycket med arkitekturen. Vi vill att gammalt och nytt ska mötas, så det kommer med stor sannolikhet bli en kontrast till Baronen, säger Emil Jörnelid.

Hamnkrogen, som ligger på andra sidan, kommer att länkas ihop med Hotell Packhuset. Det kommer även byggas till ett våningsplan med utsikt mot vattnet. Tanken är att dessa miljöer ska användas för restaurang, kontor eller konferens. Därför kommer det även byggas till en brygga i söderläge och möjlighet att kunna gå runt hela Baronen.

 

 

–Det har varit viktigt för oss att skapa en miljö som känns öppen och där man kan röra sig längs vattnet. Det blir ett jättefint promenadstråk runt Baronen och jag hoppas att det kommer bli en naturlig väg att promenera på, säger Emil Jörnelid.

För att länka samman handeln med Barlastholmen och Linnéuniversitetet planerar man även att bygga en bro över Gästhamnen. Bron har funnits med i tankarna länge och har debatterats fram och tillbaka, men enligt P&E finns det bara fördelar med en bro.

–En bro betyder större attraktion för allmänheten och kommer gynna handeln och stadskärnan eftersom det blir en naturlig väg mellan centrum och den nya stadsdelen. Under Linnéuniversitetet har det även byggts parkeringsytor för allmänheten och det känns viktigt att kunna nå dem smidigt från kvarnholmen, säger Emil Jörnelid.

Han betonar också att man måste hitta en lösning som funkar för alla inblandade parter.

–Självklart ska bron inte begränsa Gästhamnens verksamhet. Vi studerar just nu möjligheterna till en öppningsbar bro, säger han.  Projektet med att ta fram en visionsplan har pågått i drygt ett år och P&E Fastighetspartner är glada att äntligen få presentera den för allmänheten.

–Det har varit otroligt spännande att ta fram en plan för hur vi ska utveckla Södra kvarnholmen och nu hoppas vi komma igång så fort som möjligt, säger Emil Jörnelid.

 

LW FASTIGHETER

LW Fastigheter har verkat i gästhamnen sedan mitten på 1990-talet och redan då fanns planer på hur området kunde utvecklas. Nu är man närmre än någonsin och ett hotell med skybar och panoramautsikt ser ut att kunna bli verklighet.

LW Fastigheter äger och förvaltar cirka 150 000 kvadratmeter lokal- och bostadsytor i Kalmar med omnejd. Att verka lokalt är en tydlig strategi och de strävar hela tiden efter att bidra till stadsutvecklingen i Kalmar. I gästhamnen äger de fastigheten Jungmannen som ligger längst ut på Barlastholmen, bredvid Linnéuniversitetets hus Vita. Redan när Lars Wärnberg köpte Jungmannen i mitten på 1990-talet hade han storslagna planer på hur området skulle utvecklas och nu är man ett stort steg på vägen. I den nya visionsplanen finns bland annat ett hotell med skybar och 360 graders utsikt över sundet och slottet.  

–Vi hoppas kunna göra ytterligare ett smycke i havsbilden och tror att ett hotell är helt rätt för området. Vår vision är att det ska vara stort, men ändå kännas luftig och lätt. På taket vill vi ha en skybar med häftig panoramautsikt över Kalmar, säger Caroline Turkowitch som är verksamhetschef på LW Fastigheter.

Tillsammans med fastighetschef Michael Lindebring ska hon försöka förverkliga Lars Wärnbergs visioner, något som inte alls är omöjligt.

–Lars tycker verkligen om sin stad och det här har varit en dröm för honom. Och vi tycker det känns som en rimlig plan och som något vi faktiskt kommer kunna genomföra. En av LW:s styrkor är att vi bygger på vår egen mark och om allt går som det ska är vi redo att börja gräva när detaljplanen är klar, säger Michael Lindebring.

LW Fastigheter har redan Slottshotellet i Kalmar, men det nya hotellet kommer inte vara i egen regi. Just nu letar man efter en operatör som kan driva hotellet och byggnaden kommer sedan skräddarsys efter deras önskemål. Eftersom fastigheten är stor kommer här även inrymmas andra verksamheter, förmodligen kontor.

–Universitetet är hjärtat i området och vi ser gärna att verksamheterna i lokalerna är kopplade till universitetet på något sätt. Vi tänker också att hotellet är perfekt för professorer och affärsresenärer som är på besök, säger Caroline Turkowitch.

I anslutning till hotellet planerar LW Fastigheter ett stort parkeringsdäck som ska täcka parkeringsbehovet inom deras verksamheter. De arbetar också för att få till en öppningsbar bro över till Baronen-sidan.

–Ibland har det känts som att man har pratat om en ny Ölandsbro men detta kommer vara en gångbro - en väldigt nätt sak. Vi tycker det är viktigt att få till en bro för att underlätta flödena in till centrum, säger Michael Lindebring.

–Det är viktigt att behålla en levande småbåtshamn, men jag är övertygad om att vi kommer kunna kombinera båda delar. Och hamnen kommer nog också att utvecklas och expanderas. När området är färdigt kommer det bli mer naturligt att lägga till längs kajen även utanför själva hamnen, fortsätter Caroline Turkowitch.

Kajen som löper runt omkring verksamheterna kommer också att rustas upp. Det blir ett trevligt strövområde där man kan möta vattnet på ett helt annat sätt än idag.

–Det är jätteroligt att ett lokalt bolag som LW Fastigheter får vara med på ett sånt här projekt - det är det största som har hänt i Kalmar på flera år. Det kommer bli ett pulserande område med massor av människor, restauranger och butiker. Sånt här ger alltid ringar på vattnet och det är bara att kika på andra universitetsområden för att se hur mycket det utvecklar en stad, säger Michael Lindebring.